Återbruk - hot, möjligheter och goda exempel

En cirkulär ekonomi, där byggnader och byggprodukter återbrukas i betydligt större skala är helt avgörande för att det totala avfallet ska kunna minska och resursanvändningen effektiviseras. I en fungerande cirkulär ekonomi uppstår det mindre avfall, och de restflöden som ändå uppstår utgör värdefulla resurser som kan cirkuleras tillbaka in i byggnader flera gånger. Idag återbrukas byggprodukter främst vid nybyggnad och då oftast material som är relativt beständiga.

– Om vi ska optimera uttaget av resurser vi redan har tagit, ur biosfären och geosfären, ska vi så långt som möjligt sluta slänga i rivningsprojekt, menar Louise Landberg som är som är affärsenhetschef och senior projektledare på Forsen.

En sten som måste urholkas

Men vad kostar det då att bygga cirkulärt och vilka garantier finns på det återbrukade materialet? Detta är både rimliga och vanliga frågeställningar.

– Anledningen till att jungfruliga material ofta är billigare är inte att återbrukade material i sig är dyrare. Merkostnaden kommer ju till stor del från processerna runt återbruket, de logistiska och designtekniska utmaningarna; som demontering, transport, lagerhållning med mera.

Många stannar endast vid tanken på återbruk och gör i slutändan ”som de alltid gjort”.

– Den stenen måste urholkas, fortsätter Louise Landberg. Det är viktigt att se till helhetskalkylen och kanske också inse att det ibland behöver få kosta lite mer. Och även inse att en annan gång kommer det bli billigare. På sikt tror jag dessutom att allt kommer hamna inom samma priskategori, men vi är inte där ännu.

Lagar som driver på

Förutom oron för ett högre pris är både befintliga och obefintliga krav ett hinder.

– Även hur själva byggprocessen ser ut och lagkrav kring detaljplaner med mera. Vi måste bli mer flexibla kring utförandet, detta gäller inte minst arkitekterna. Det kommer fler och fler återbrukshubbar till exempel, kanske kan man få reservera en viss produkt en viss tid, mot en kostnad såklart. Allt för att kunna justera inom projektet när det löper på.

Vad gäller nya lagkrav ligger ett par i väntan på att realiseras. Senast 2027 förväntas ny lagstiftning reglera utsläppskraven på nya byggnader. Då går vi från att klimatpåverkan för byggnader ska deklareras, som nu, till att den faktiska klimatpåverkan ska minimeras. Något som kommer  premiera återbrukade produkter, det menar RISE. I praktiken kommer lagstiftningen kunna driva på istället för att vara ett hinder. Dessutom arbetar RISE också för att ta fram kvalitetskriterier, med möjlighet till certifiering och märkning även för återbrukat material.

Det måste även ske förändringar på andra håll. En motion lämnades i höstas in till riksdagen. Boverkets byggregler, BBR, är idag dåligt anpassade för att byggbranschen ska lyckas öka användningen av återvunna material. Boverket ska få i uppdrag att utveckla funktionskraven i BBR, så att de passar och främjar återbrukat byggmaterial. Riksdagen har meddelat att man ställer sig bakom det som anförs i motionen.

Affärsmöjligheter öppnar upp

Så visst rör det på sig. Och det finns de som springer lite fortare än andra.

– Marknaden är fortfarande omogen men idag pågår det flera initiativ och pilotprojekt, konstaterar Louise Landberg.

Några som kommit långt är exempelvis Bruksspecialisten som har en effektiv process för att återbruka tegel och som är ensamma om att storskaligt och kvalitetssäkrat kunna rädda rivningstegel till CE-märkt återbrukat fasadtegel igen.

Ett annat exempel är CCBuild, som skapades 2015, och som erbjuder bland annat en marknadsplats för köp och försäljning av produkter, en app för återbruksinventering och som även förmedlar tjänster kopplade till återbruk. I skrivande stund finns det cirka en miljon produkter i deras produktbank. Detta motsvarar cirka 28 tusen ton CO2 och 674 miljoner kronor fördelat på 98 tusen ton.

REbygg är ett annat exempel, en återbrukshubb för byggindustrin med fokus på återbruk av byggmaterial för lokalanpassningar. Förutom kvalitetssäkrade produkter och byggmaterial kan de även hjälpa till med allt inom återbruksprocessen.

Goda exempel

Det finns också fler och fler exempel på projekt som innehåller många rätt.

Hållbarhetshuset, som uppförts av Fabege tillsammans med Zengun, är byggt med ~70% återbrukat material. Projektet har varit en del av ett innovationsprojekt, Återhus – att bygga hus av hus, med fokus på återbruk av tunga byggnadselement, vilket är där störst besparingar i miljöpåverkan går att göra. Totalt har klimatavtrycket i projektet minskat med 105 ton.

Även fastighetsbolaget Corem har lyckats uppnå en hög nivå återbruk i sitt återbrukskontor i Kista Gate. Med 90% återbrukat och återanvänt byggmaterial, tekniska installationer och inredning minskade de klimatavtrycket med 55 ton koldioxidekvivalenter.

– Det pågår just nu flera innovations- och forskningsprojekt, konstaterar Louise Landberg. Förutom ovan nämnda Återhus – att bygga hus av hus, finns det white papers från bland annat World Economic Forum, Circle Economy Foundation, Deloitte och McKinsey. Och vill man lära sig mer om återbruk tillhandahåller till exempel CCBuild både utbildningar, workshops och föreläsningar. Sedan 2021 finns Byggåterbruksguiden tillgänglig från IVL och även Boverket har en egen kunskapsbank om cirkulärt byggande och återbruk. Från svenska högskolor och universitet finns det i dagsläget 100-tals examensarbeten inom återbruk, cirkulär ekonomi och cirkulärt byggande.

Så visst cirkulerar det mycket kunskap där ute, nu gäller det att fortsätta omsätta den i praktiken. Även för oss på Forsen är det viktigt att bidra. Och vi höjer ständigt vår kunskapsnivå.

– Vi är en medveten aktör och det viktigaste vi kan göra är att bidra med vår kompetens. 85% av våra medarbetare har nu utbildat sig inom hållbar bygg- och projektledning och vi har också implementerat ett internt stöd som hjälper samtliga konsulter att ta fler hållbarhetsinitiativ i uppdrag. Där ligger återbruk högt på agendan.