Hur tar vi återbruk in i framtiden?

Sverige växer. Fram till 2045 antar Eurostat att vi kommer nå en befolkning om 12 miljoner och att den kommer plana ut runt cirka 13 miljoner. Med detta följer två möjliga scenarios.

•  Scenario 1 – Vi bygger inget nytt utan antar en minskande tillgänglig bostads- och lokalarea per person.
•  Scenario 2 – Nybyggnad sker med mål att upprätthålla samma antal kvadratmeter bostads- och lokalarea per person som i dagsläget.

– Troligtvis hamnar verkligheten någonstans mitt emellan, menar Louise Landberg som är affärsenhetschef och senior projektledare på Forsen.

Beståndet behöver underhållas
Vad som står klart är att vilket scenario vi än hamnar i behöver vårt befintliga, och även kommande, bestånd underhållas. Olika byggdelar har olika teknisk livslängd och underhållet kommer med dagens metoder också medföra en klimatpåverkan.

– Detta medför samlade utsläpp om minst två miljoner ton, konstaterar Louise Landberg.

Det första scenariot skulle leda till att den genomsnittliga bostadsarean per person minskar från cirka 37 kvadratmeter till 30 kvadratmeter, och lokalarean från 20 kvadratmeter till 16 kvadratmeter år 2100. En minskning med ungefär 19%.

– För att detta ska hålla gäller dock, bland annat, att det geografiska utbudet och efterfrågan matchar. Därtill är beståndet ojämnt fördelat och att fördela det bättre kräver större politisk vilja än vad man hittills visat. Om vi istället antar att vi bygger för att bibehålla samma genomsnittliga antal kvadratmeter bostäder och lokaler kommer vi ligga en bra bit över Sveriges klimatmål fram till 2045.

Återbruk en elegant lösning
Om vi ska nå ovanstående krävs det att vi gör klimatsmarta val i bygg- och installationsprocessen vad gäller betong, konstruktionsstål och aluminium och även att livscykelmodul A5 energi är klimatneutral. Men det räcker inte.

– Resterande minskning behöver ske med ytterligare klimatförbättrade produkter, konstaterar Louise Landberg. Och återbruk. Den senare är på många sätt en elegant lösning då man arbetar med flera problem samtidigt, både klimatpåverkan och avfall.

Här uppstår dock flera frågor. Den första är i vilken mån ytterligare teknikutveckling kan sänka klimatpåverkan från ”nya” material och produkter? En annan fråga blir; För att kunna bygga nytt med återbruk måste ju något gammalt rivas. Förutsättningen för storskaligt återbruk står i proportion till i vilken andel byggnationen framåt kommer vara en förändring av det befintliga beståndet. Exempel, om samtliga i dagsläget befintliga byggnader bedöms kunna och behöva vara kvar, vilket material ska då återbrukas?

Åtgärder som främjar
En rapport från Återvinningsindustrierna lyfter flera åtgärdsförslag för att kunna främja cirkulärt byggande:

– Ökad utsortering i fler materialfraktioner på bygg- och rivningsplatser.
– Färre komplexa blandmaterial.
– Mer flexibilitet i plan- och bygglovsprocesserna.
– Krav på andel återvunnet och återbruk i både lagstiftning och upphandling.
– Förbättrad tillsyn av efterlevnad av befintliga lagkrav.
– Färre överbeställningar och mindre svinn.

Ökade krav ett måste
En av de viktigaste parametrarna är dock att det måste bli lätt att göra rätt. Och kraven måste öka, så att vi tvingas göra rätt.

– Branschen behöver hårdare, konkreta och kvantitativa lagar, som gör det jobbigt tills det blir lätt, menar Louise Landberg. Ska vi nå fram måste det få vara jobbigt, men på samma gång motiverande.

I december 2024 fick Boverket ett nytt regeringsuppdrag att ta fram underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen enligt direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD). I uppdraget ingår även att lämna författningsförslag om genomförande av artiklarna om krav på att beräkna och redovisa växthusgasutsläpp under byggnadens hela livscykel (livscykel-GWP) för nya byggnader. Även gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan ska lämnas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2026. Boverket ska också ta fram förslag till färdplan om införandet av gränsvärden för kumulativ livscykel-GWP för nya byggnader i enlighet med EPBD. Den delen av uppdraget ska redovisas senast 1 oktober 2026.

Många aktörer vill dock inte vänta på politiken utan går före lagstiftningen och vågar prova på egen hand. Igen och igen.

– Att just våga är oerhört viktigt, även att attrahera rätt kompetens och medarbetare i samma takt. Just nu råder det en viss kompetensbrist i branschen så det är av stor vikt att företag satsar på kompetensutveckling och vidareutbildningar för att vi ska komma framåt.