Därför måste vi återbruka och bygga cirkulärt

Återbruk är egentligen inget nytt, det är till och med uråldrigt. Så länge människan har använt verktyg har vi återbrukat. Alla som någon gång saknat tillräckligt med resurser, och som behövt vara kreativ, har fått använda det som funnits till hands.

I takt med att välståndet i världen ökat har emellertid behovet av denna kreativitet, framförallt i västvärlden, minskat. Och efter industrialiseringen, i takt med att vi människor började använda fossila bränslen, har utsläppen av koldioxid stadigt ökat. Varje år. Detta har lett till att koncentrationen av koldioxid i atmosfären globalt har stigit från 280 till 424,61 ppm (parts per million). För att undvika farliga klimatförändringar bedöms en säker nivå vara cirka max 350 ppm, enligt Naturskyddsföreningen.

En nödvändig omställning

I mångt och mycket är den svenska byggsektorn boven som ger upphov till stora mängder avfall.  Enligt Boverket låg det år 2020 på 14,2 miljoner ton vilket motsvarar cirka 40 procent av allt avfall i Sverige (exklusive gruvavfallet). Mycket av detta material skulle givetvis kunna användas längre.

– Just i byggbranschen är avtrycket stort och många menar att återbruk och just cirkulärt byggande är en nödvändig omställning, menar Louise Landberg som är som är affärsenhetschef och senior projektledare på Forsen. Genom att använda överblivet byggmaterial istället för att producera nytt kan vi minska både avfall och resursanvändning, vilket i sin tur leder till minskade utsläpp.

Den Europeiska Miljöbyrån (EEA) har med sin livscykelanalys uppskattat hur mycket omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn kan bidra till att begränsa klimatförändringarna. Prognoserna visar att det är möjligt att minska klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn med upp till 61 procent genom att tillämpa principer inom cirkulärt byggande. Detta är möjligt genom en kombination av åtgärder som ändrad produktdesign, ändrade produktionsprocesser, minskade avfallsmängder och optimerad användning av ytor i byggnader.

Vilka är då siffrorna kopplade till svenska byggsektorn i dagsläget? I absoluta tal pratar vi om cirka 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Dessa fördelar sig enligt Boverket såhär:

·       Uppvärmning: 4,8 miljoner ton

·       Fastighetsförvaltning: 4,6 miljoner ton

·       Renovering, om- och tillbyggnad: 5,5 miljoner ton

·       Nybyggnad: 4,1 miljoner ton

Tänkvärda siffror

Så nej, Sverige är verkligen inte bäst i klassen. Har du hört talas om Sveriges Overshoot Day? Enligt Global Footprint Network hade Sverige förbrukat sin andel av jordens resurser för hela 2025 redan den 10 april. Det innebär att vi lever över våra tillgångar resten av året. Detta gör oss till ett av de länder som belastar jordens resurser allra mest. Om alla länder hade samma konsumtionsmönster som Sverige skulle vi behöva fyra jordklot för att klara av resursbehovet.

Givetvis har, trots det, även vi nationellt fastställda klimatmål, antagna året efter Parisavtalet trädde i kraft 2016. Bland annat ska Sverige, senast 2045, inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. (Naturvårdsverket, 2024). Fossilfritt Sverige utvecklar med följande etappmål som bygg- och anläggningsbranschen har att rikta sig efter:

2030: 50% minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015)

2040: 75% minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015)

2045: Netto nollutsläpp av växthusgaser

– Detta innebär att vi bara har fem år på oss att nå en halvering och 15 år på oss innan branschen ska ner till en fjärdedel. Jämför det med tid mellan påbörjad detaljplan och färdigställande. Det motsvarar ungefär samma tidsspann, vilket får en att tänka till.

Ett tag kvar

Intresset för just återbruk och cirkulärt byggande ökar trots allt stadigt, men inte i samma takt som jordklotet önskar. Klart är att byggindustrin står inför en stor förändring för att möta de ökande kraven på hållbarhet och minskat klimatavtryck. En ny studie från Tyréns visar dock att 84 procent av svenska byggföretag planerar att öka sitt fokus på återbruk under de närmaste åren.

– Det är ju såklart glädjande men tyvärr har vi ett tag kvar innan återbruk i större skala är standard i byggprojekt, menar Louise Landberg. Om material tas ut ur ROT- och rivningsprojekt, eller sätts in i nybyggnadsprojekt, är det oftast i väldigt begränsad omfattning.

Vi på Forsen arbetar med hållbar projekt- och byggledning, som innebär att vi inkluderar hållbarhet i projektens alla faser. Vi vill vara med och påverka och erbjuder stöd för att planera och samordna arbetet kring just återbruk genom hela projektet – från det tidiga planeringsskedet till färdigställande. Vi ser till att återbruk blir en integrerad del av projektet och bidrar till både hållbara lösningar och effektiv resursanvändning.

Läs Forsens hållbarhetsrapport 2024