Stadsmuseet - större, ljusare och mer tillgängligt

Stadsmuseet i Stockholm är ett av Sveriges största kulturhistoriska museer med runt en kvarts miljon besökare om året. De senaste åren har museet genomgått en omfattande upprusning för att bli en modern, flexibel och tillgänglig museibyggnad. Under ombyggnaden har Forsen varit beställarens externa projektledare samt svarat för byggledning, installationssamordning och ekonomistyrning.

– Huset uppfördes under senare delen av 1600-talet och är ett byggnadsminne. Detta har ställt höga krav på specialistkompetens och erfarenhet hos oss som leder renoverings­arbetet, säger Bo Edlund, installationssamordnare på Forsen.

Gamla kulturbyggnader har sällan kompletta konstruktionsritningar, vilket innebär att projekteringen till stor del bygger på antaganden.
– Eftersom museet dessutom hållit öppet för besökare under projekteringsfasen har vi inte kunnat ta prover överallt. Så det har blivit många justeringar i planen under resans gång – till exempel hur ventilation och el ska dras. Allt detta har skett i nära samarbete med ansvarig antikvarie, som har godkänt alla installationer och förändringar i projektet.

Vid ombyggnaden har den ursprungliga arkitekturen lyfts fram och utställningsytorna utökats med cirka 1 000 kvadratmeter. Vidare har igenmurade fönster öppnats upp, och flera väggar som stängt inne trapphus och delat upp salar har tagits bort.
– En ny entré direkt från Ryssgården har öppnats upp och fasaden har fått ny puts både in- och utvändigt. Tillgängligheten för museets alla besökare har samtidigt förbättrats och museet har fått ett bättre inflöde av ljus. Resultatet är ett modernt och fint museum, där gamla material har använts men med ny teknik bakom väggar och fasader, säger Bo Edlund.

– Vi har haft ett bra samarbete med Forsen. Det har varit en utmaning att renovera en så gammal kulturbyggnad men resultatet blev precis som vi hoppades, säger Charlotte Magnusson, projektledare på fastighetskontoret.

Södra stadshuset uppfördes under 1600-talets senare del efter ritningar av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. Byggnaden användes under de första åren som generalfaktorikontor men redan år 1669 övertog staden lokalerna.

Under åren har en mängd verksamheter huserat i byggnaden, till exempel rättsväsende, häkte, kyrkor, skolor, bostäder, restauranger och butiker. Stadsmuseet har haft lokaler i byggnaden från 1931. Verksamheten utvidgades successivt till att efter en större ombyggnad i början av 1960-talet omfatta hela byggnaden. 1998 förklarades byggnaden som byggnadsminne.