För att läsa artikeln, skrolla ner. Där finns den i sin helhet.

FFW: Den offentliga färgen

Femton delprojekt och femton byggherrar – alla med egna arkitekter. Så många är delaktiga i bostadsområdet Fyrklövern, ett av de största byggprojekten i Upplands Väsby på trettio år. Då krävs det att någon har en övergripande syn på färgskala, materialval och identitet.

Den här artikeln är från vårt magasin FFW – Forsen Forward. Magasinet innehåller framtidsspaningar och spännande intervjuer. Vill du ha ett exemplar Forsen Forward, klicka här. Kostnadsfritt så klart. Artikeln är från förra årets nummer. Ett nytt nummer utkommer i juni, 2018.

Inför byggstart av Fyrklövern utvecklade Upplands Väsby kommun ett eget poängsystem, att användas vid bostadsbyggande på kommunens mark – något som gav dem utmärkelsen Årets samhällsbyggare 2016. Systemet är ett incitament för byggherrarna att bygga med hög kvalitet och hållbarhet – ju bättre de lyckas desto mindre behöver de betala för marken.
– Men med femton olika byggherrar fanns det en risk att projekten skulle spreta åt olika håll. Vi blev därför tillfrågade om att titta övergripande på hur färg- och materialval står i relation till varandra. Både jag och Marianne har jobbat med färgsättning i offentliga miljöer och våra kompetenser överlappar varandra, säger Magnus Carlén.

När man gör en färgplan för ett område med så många olika byggherrar handlar det om att först sätta sig in i varje enskilt projekt, och sedan skapa ett sammanhang av det stadsrum som bildas.
– Vanligtvis gör man ett kvalitetsprogram i ett tidigt skede, men i det här fallet hade en del av byggherrarna kommit långt fram i sin process och ville sätta igång att bygga. Så det var en utmaning att få till en bra dialog under tidspress. Men vårt arbete har mottagits väldigt positivt hos arkitekterna
trots att det har stökat till processen ibland, säger Magnus Carlén.

Folk ska trivas helt enkelt
– Marianne Jonsson

Det finns flera faktorer som är viktiga när man färgsätter ett bostadsområde. Utgångspunkten är förstås de boende, men en viktig faktor är också visionen för den utvändiga färgsättningen, som tar sin utgångspunkt i Upplands Väsbys områden och färgkombinationer kopplat till tid, byggtid och representanter för olika arkitektoniska karaktärer.
– Det handlar om att skapa en väl gestaltad och positiv miljö. Folk ska trivas, helt enkelt, säger Marianne Jonsson.

Faktorer som inverkar på detta är bland annat skalan, materialen och väderstrecken. Allt detta spelar en stor roll vid val av färgintensitet och kulör.
– I vårt nordiska klimat bör färgen inte vara för kall på norrliggande fasader eftersom ljuset som kommer från norr är kallt i sig. Detta kan man kompensera genom att välja varmare kulörer för att få en mjukare och varmare atmosfär. Man vill känna att solen skiner in, att det finns en värme och en klang i färgerna.

Marianne Jonsson lyfter också fram vikten av att färgernas klanger spelar mot varandra, ungefär som musik:
– Det kan vara en grupp färger som kompletterar varandra, men det saknas en komponent som tänder upp det hela. Vi jobbar med att hitta de kombinationerna, så att det kommer in en viss kulörthet i helheten.

Starka färger kännetecknar också Upplands Väsby – något som Marianne och Magnus kom fram till när de sökte efter stadens identitet.
– Inledningsvis gjorde vi en analys av hela Upplands Väsby för att hitta det som var karaktäristiskt. Och här finns många starka färger – från femtiotalets villor och radhus fram till i dag, säger Marianne Jonsson.

Bland annat finns här tio blå höghus som är en stor del av Upplands Väsbys identitet. Två av dessa har renoverats, och Magnus och Marianne påpekar vikten av att bevara färgsättningen.
– Ibland försöker man modernisera husen med nya material och ny färgsättning i syfte att minska förortskänslan. Men resultatet blir ofta det motsatta, byggnaderna blir anonyma och tappar sin anknytning till den tid då de skapades. Städer som växer får sina årsringar och det kan finnas ett värde i det. De här husen är klarblå med orange klinker i bottenvåningarna, och intill ligger Blå Parken. Även de nya gatunamnen får vattenanknytning, så det är något alla identifierar sig med. Detta har också stor påverkan på vårt arbete eftersom de blå höghusen ligger mitt i Fyrklövern och spelar mot färgerna på de nya husen.

Den färgsättning som kännetecknar det nya området Fyrklövern har till stor del sitt ursprung i materialvalen.
– Det är mycket glas, tegel, betong, plåt, trä och cortenplåt, även om det sistnämnda är på väg bort. Så vi har en dialog med arkitekterna om att lyfta fram färgen i materialen, att till exempel välja ett rödare tegel i stället för ett modernt grått. Färgerna är vår tids årsringar och samtidigt länken tillbaka i tiden, säger Marianne Jonsson.

Ytbehandling, typ av plåt, tegelfog, trä, panel, puts och grovhet – allt detta är sådant som gör en stor skillnad för helhetsintrycket.

– I många fall har materialvalen varit klara när vi kom in i bilden, men vi har arbetat för att få in lite mer taktila material som trä och glaserat tegel. Och i några fall har vi haft ganska stort inflytande på kulörvalen. Efter vår dialog har till exempel en byggherre bytt sina svarta fasader mot ockragul slamfärg, vilket ändrat intrycket för hela gatan, säger Magnus Carlén.

Hans erfarenheter och kunskaper om hur kulörer kommer till sin rätt i verkliga livet är en stor tillgång i den här typen av byggprojekt; att förstå vad som händer när man flyttar från ritbordet ut i verkligheten.
– Det händer något i kombinationerna mellan färger och material, som kommer fram först i full skala. Det kan handla om små nyanser, som gör oerhört mycket för slutresultatet.

I skrivande stund har Marianne och Magnus slutfört sex av de 15 projekten och tagit fram ett slutdokument där alla kulörer finns listade: väggar, balkonger, stuprör, portar etc. Detta kompletterar detaljplanen, som styr byggandet i övrigt.

De två har också fått i uppdrag att arbeta med konst för allmän platsmark i området. Marianne och Magnus har tagit fram ett övergripande gestaltningsprogram för konsten i Fyrklövern och stöttar kommunen med underlag vid upphandlingarna. Även några av byggherrarna kommer att arbeta med konst i sina projekt, och på de platser som vetter mot allmän mark blir kommunen en viktig motpart.

Skribent: Krister Insulander
Foto (porträtt): Håkan Sjöström